norpanss

Jag kommer inte ihåg alla o jag tänker inte hänga ut vem som är vad. 

Men!!

Jag kan säga att jag tror nu att jag vet iaf vad problemen vart. Eller iaf vart jag gjort fel .

jag har vart styrande. O de blev riktigt tråkigt så de lämna jag. Jag har vart snäll men rastlös. De lämnade jag oxå. Jag har vart hushållerska. Usch va tråkigt. Jag har vart personlog assistent/hushållerska/mamma o där försvann mitt jag. Så efter de där tänkte jag : vad sägs om Lina att du bara är dig själv? O inte försöker va ngt jag inte är? 

Ja jävlar då blev jag dösjuk! MEN jag har vart mig själv, mina tankar mina åsikter o min lust. 

O de är helt otroligt vad öppet o härligt de är. 

Vi är inte i andras ögon match made in heaven.

Men shit att de klickar. Mina vänner gillar att umgås med oss. Ihop o var för sig. 

Ja jag är glad att förhållandet kan va enkelt. För livet är de verkligen inte. Om man ska klara allt man testas av. Ja då behöver de vara trygghet i alla former. En tillit hela tiden. 

Fabian skulle aldrig någonsin något hända mig eller alfons. Han är en sån person som skulle försvara mig, stötta mig & framförallt lita på mig. 

Det är nog de jag behöver. Eller inte nog det är de! 

Ja jag är idag jävligt tacksam för att han finns. O att han har stöttat mig genom denna sjukdomsresa.. jag är äntligen på rätt väg.. o även om jag vart ledsen o tröttt så har jag fått andas o va ifred. O jösses vad det är välbehövligt. Jag kunde blivit frisk redan i juli om doktorerna gjort sitt jobb... men nu är de som de är o jag har inte vart mig själv sen i mitten av sommaren. Konstigt hur sjukdomar påverkar inte bara kropp utan oxå personligheten? ( jag har vart mig själv men jag är ju en kaos personlighet o de är den sidan som visats :) missförstå mig rätt)

Det är skönt!!!